onsdag 12 januari 2011

Endast kärleken segrar

Vi har en kamp att utstå här på jorden, var och en av oss. Efter att vi väl har tagit emot Jesus som vår frälsare och blivit födda på nytt, så består vår kamp i om vi står fasta och håller ut i vår tro på Jesus, och om vi håller Guds bud, dvs kärleksbudet att älska Gud och älska varandra.

Människor kan vara svåra, och vi är ju alla inte mer än människor. Vi kan lätt bli griniga och sura, titta snett på dem som begår misstag eller är dumma, och tycka att vi själva är bättre än andra. Så fort vi börjar tänka i sådana banor, och börjar känna irritation över andra människor, så lämnar vi en öppen dörr för vår motståndare att så av sitt ogräs. Vi går ut i mörkret, med andra ord.

I Romarbrevet kap 12 har aposteln Paulus lämnat oss några goda råd:

9 Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda.

10 Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning.

11 Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren.

12 Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen.

13 Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet.

14 Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte.

15 Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter.

16 Lev i endräkt med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det som är ringa. Var inte självkloka.

17 Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför alla människor.

18 Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er.

19 Hämnas inte, mina älskade, utan lämna rum för vredesdomen. Ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren.

20 Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta, om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud.

21 Låt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda.

Det kan kännas som en tuff läsning, ovanstående verser. Speciellt om vi är besvikna, och sårade, och har det allmänt tungt för tillfället. Hur ska jag klara av att var sådär god som Paulus manar oss till? Det verkar som en omöjlig uppgift. Kanske klarar vi det om vi anstränger oss ordentligt, och biter ihop?

Jag tror inte att det är meningen att vi ska bita ihop, och kväva våra besvikelser. Det gör oss inte fria. Det gör oss inte till bättre människor. Det gör oss bara sammanbitna och förbittrade i förlängningen. Det kanske fungerar ett tag, men bara tills vi inte orkar längre.

Faktum är ju att vi lever här på jorden, en ofullkomlig värld, och måste räkna med att människor är svåra. Detta måste vi på något sätt stå ut med ända tills Jesus kommer tillbaka. Men hur ska vi klara detta?

En alldeles utmärkt idé och lösning på problemet är att först och främst sätta tillit och förtröstan på Gud och inte på människor. Då faller vi inte lika lätt. Istället så har vi Gud till vår hjälp. All trösts Gud. Vi kan gå till Honom när det är tungt. Gråta ut i Hans famn. Han ger oss kraften att klara igenom svårigheter. Han om någon vet vad var och en av oss går igenom. Han känner allt och alla. Han vet alla våra tankar.

Gud ger oss alltså kraften att inte falla när vi hamnar i svåra situationer. Och Gud ger oss även kraften att göra goda gärningar, som att exempelvis önska vår värsta fiende allt gott. Men vi kan bara räkna med att få denna kraft om vi själva väljer att vända oss till Gud, om vi väljer att vilja göra gott, framför att vilja göra ont.

Tänk vad enkelt egentligen! Vi behöver inte anstränga oss mer än att vi VÄLJER att ta emot Guds hjälp. Kanske tycker du att det ändå känns för svårt? Tänk då på Guds löfte om att vi utsätts inte för svårare situationer än att vi faktiskt kan klara av dem. Det kan se omöjligt ut för oss människor, men för Gud är allt möjligt. Det är bara att välja, och Gud vill att vi ska välja det goda, att vi ska välja kärleken som segrar till sist. Och kärleken har vi egentligen redan tillgång till, genom den Helige Anden, som Gud gett oss. Men vi kan alltid be om mer kärlek.

Rom 5:5
Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

En sång som handlar om kärlekens segrande kraft i svåra situationer är "Endast kärleken segrar", skriven av Charlotte Höglund:

Du kan aldrig segra
så länge du hatar

Du kan aldrig vinna

över ondska med hat

Endast kärleken segrar
kärleken segrar
Endast kärleken segrar
över ondska och hat

Hatet fräter sönder dig
och binder dig i ensamhet
Övervinn din bitterhet
med rätta vapenslag
Räck din hand till försoning
sluta tänka tillbaka

Våga tro på kärleken 

och du ska segra till sist

Endast kärleken segrar…

Älska den som hatar dig

välsigna den som hånar dig
bed för den som sårar dig

och handlar kärlekslöst
Låt dig aldrig förbittras
hatet kväver din glädje
Lämna allt i Herrens hand
och du ska segra till sist

Endast kärleken segrar

kärleken segrar

Endast kärleken segrar
över ondska och hat