Bra om andlig mognad

Vad är andlig mognad? Följande undervisning av EFK-pastorn Stojan Gajicki handlar om detta (se länk längre ner i inlägget).

Det handlar bl.a. om:

- att man aldrig förlorar helheten för detaljer
- att Jesus alltid är det centrala
- att förstå att allt är av nåd
- att förstå att man inte har växt färdigt, utan ständigt har något nytt att lära sig
- att förstå att det är Jesus själv som leder var och en av oss, och att vi inte behöver ta herdens plats i andra kristnas liv, utan lämna utrymme för Gud att verka i var och en av oss.

Lyssna gärna!
http://www.skogakyrkan.se/v3/media/2011/pred//2011-12-11_stojan.mp3

Helhjärtad överlåtelse till Gud

Jag vill här rekommendera uppbyggande undervisning utifrån Romarbrevet 12. Undervisningen i sin helhet handlar om att överlåta sig själv till Gud och Guds vilja, vilket bl.a. innebär att:

- fokusera på kärleken

- söka efter vad som ligger på Guds hjärta och inte på ens eget hjärta

- vara beroende av och förtrösta på Gud, och inte på någon människa

- sluta bry sig om vem som står i talarstolen, utan enbart fokusera på Jesus

- sluta med eget tyckande, kritik och förtal, dömanden och bedömanden, utan fokusera på att höra från Gud istället, och enbart döma efter det vi hör från Gud

- umgås med Gud i bön och i Ordet

- enbart tillhöra Gud och inte sig själv eller någon annan

- tro på Guds löften oavsett om vi upplever att vi får bönesvar eller ej

- älska alla människor, även de som vi upplever är "dumma" på ett eller annat sätt

- avsky det onda och hålla fast vid det goda

- välsigna de som förföljer oss

- starta inte bråk och ordstrider, utan stå fast i frid och kärlek

- övervinn det onda med det goda

- lämna den gamla naturen på nytt och på nytt, att varje dag bära sitt kors

- ha sinnet vänd till det himmelska och inte till det jordiska. Jordelivet är över!

- leva det nya livet i Herrens kraft och inte i egen kraft

- etc etc

Länk till undervisningen:

http://efraim.se/Ljudfiler/2009-09-26_bibelskola_ht2_internet.mp3

Jag har beslutat att följa Jesus.
Jag följer korset och lämnar världen.
Om andra tvekar vill jag än följa,
och aldrig mer tillbaka gå.

Följ Jesus NU, och inte SEN!

I detta inlägg ska jag berätta lite om upplevelser som jag har haft i helgen, och om saker som jag upplever att Gud har lagt på mitt hjärta att skriva om. Kort och gott handlar det om att vi ska FÖLJA JESUS, och att det är hög tid att göra det NU och inte SEN!

Talet om KORSET

Nu i helgen var jag på Gudstjänst, och vi fick uppleva en otroligt stark gudsnärvaro. Jag är vanligtvis inte den person som brukar bli berörd, åtminstone inte så att jag verkligen kan förnimma gudsnärvaron, men nu i helgen kunde jag verkligen känna den! Under lovsången, som var ledd av en ensam man, var det som om vi alla lyfte i salen, och omfamnades av Guds varma kärlek. Och anden i oss gensvarade starkt på denna utströmmande kärlek med en sann tillbedjan i anden.

På besök fanns en äldre gästpredikant, som missionerat utomlands i många år. Han hade redan bestämt i förväg vad han skulle undervisa om, och hade ett papper med sig som han läste ifrån. Men ibland kom han utanför sitt papper, och föll in i den gåva som Gud gett honom, nämligen att berätta om KORSET, om evangeliet, det glada budskapet om Jesus Kristus, vår frälsare. Och när han gjorde det, så förändrades atmosfären dramatiskt i lokalen och jag tänkte för min egen del att nu kan det ske mirakler i lokalen såsom exempelvis helande av sjuka, som en bekräftan på det predikade Ordet. Och när predikanten sedan gick tillbaka till sina papper, så blev det förändring igen i atmosfären, som om det kyldes ner lite granna. Och sådär höll det på fram och tillbaka under hela predikan.

Detta fick mig att tydligt se hur uppenbart det är att vi i vårt torra land Sverige behöver få höra om det sanna evangeliet, det enkla budskapet om korset, om Jesu Kristi död och uppståndelse. Att Gud sände sin älskade enfödde son Jesus Kristus till världen, inte för att döma världen, utan för att rädda den! Att vi genom tron på Jesus Kristus blir rättfärdiggjorda, och blir Guds barn, och får gemenskap med vår älskade Fader i himmelen.

Tron kommer ju av predikan av Kristi ord, och utan tal om detta evangelium som ju är en Guds kraft till frälsning, så förblir det ju såklart väldigt torrt! Tyvärr så hålls det nog alldeles för många predikningar i Sverige som inte kommer i närheten av detta enkla budskap, som ju ger ljus och hopp till människor som sitter fast i alla möjliga slags bojor i mörkret.

Vi alla har uppgifter från Gud

En annan sak som kom starkt till mig i helgen är att vi ALLA kristna, var och en som tror på Jesus Kristus, är viktiga och värdefulla här och nu, och har personliga uppgifter som Gud har förberett åt var och en av oss. Den onde har verkligen lurat många av oss kristna till att tro att vi bara ska sitta och nöta på en kyrkbänk och lyssna på pastorn som predikar så fint på söndagarna. Men detta är ju helt fel! Gud vill använda dig och mig, och inte bara några fåtal evangelister eller pastorer.

Nu är inte alla kallade till att vara evangelister eller pastorer, men jag är alldeles övertygad om att Gud har en plan för dig och mig som är specialdesignade att passa just oss personligen. Vi har en fri vilja att tacka ja eller nej till denna plan, men visst vill vi väl allra helst tacka ja! Det kristna livet att följa Jesus är otroligt spännande, och mättande. Vi behöver inte bekymra oss för att sakna något om vi vandrar i Guds vilja, och i förtröstan på att Gud tar hand om oss.

Men vad behöver vi göra för att vandra i Guds plan för oss? Det behöver faktiskt inte vara svårare än att vi överlämnar oss själva i Guds händer, och säger ett JA från djupet av våra hjärtan. Vi söker Guds rike och Hans rättfärdighet först och främst, och sedan kommer vi att få se att Guds Helige Ande börjar verka, och leder oss in i Guds plan för oss. Detta är ett Guds verk. Det sker med Andens kraft och inte någon människas styrka och kraft (Sak 4:6). Vi behöver därför inte hamna i någon prestationsångest, utan bara lära oss att stilla vila i ett mottagande av den kraft och ledning som Gud ger oss genom sin Ande.

Nu kanske du frågar dig hur du ska kunna ta emot det Gud vill ge dig, och hur du lär dig Andens ledning? Jag tror att det bästa sättet är att börja med att stänga in dig i din kammare och söka Gud genom bön och bibelläsning, så ska du få se att det börjar hända grejer! Var tålmodig och uthållig. Gud är en personlig Gud, som vill leda oss var och en personligen, så vi behöver inte stirra oss blinda på några andra runt omkring oss för att lära oss hur saker fungerar, utan Gud själv kommer att lära oss, genom sin Helige Ande.

I bibeln får vi ju en bild av att alla vi som är Guds barn utgör en del av Kristi kropp. Och i denna kropp är vi var och en av oss olika leder och kroppsdelar. För att få en hel fungerande kropp så måste vi hitta till den kroppsdel som just du och jag representerar. Vi ska inte bli kopior av varandra och följa i andra människors spår, utan vi ska var och en personligen följa Jesus. Bara HAN kan visa oss vem vi är. Tyvärr har vi kristna blivit bra på att följa människor, och börja göra samma saker och säga samma saker som våra favoritpredikanter, men om vi gör det blir vi som sagt bara kopior, och dessutom SÄMRE kopior än originalet. Om vi kopierar andra så fördröjer vi dessutom processen att bli just den DU och JAG är ämnade av Gud att vara. Så sikta på att bli dig själv!

NU är det tid, inte SEN!

I predikan av denne gästpredikant, som jag hörde i helgen, så kom följande ord till honom: Att det är tid NU att följa Jesus, och inte SEN. Att det är tid NU för Sverige och inte SEN. Vi ska alltså inte sitta och vänta på bättre tider, utan vi ska handla här och nu!

Denne predikant är inte den första med att säga, och som jag har hört det senaste året, att Gud har börjat verka med sin Ande i Sverige. Vi har inte tid att längre sitta och nöta på kyrkbänker, eller pyssla med saker som inte är det Gud har tänkt för oss, utan vi har var och en ett ansvar att komma in i Guds plan för oss.

Jesus kommer snart, och det kan vara kort om tid kvar. Vi får var och en bestämma själva vad vi gör denna sista tid, men jag är övertygad om att vi blir allra lyckligast och mår allra bäst om vi vandrar hand i hand tillsammans med Jesus. Jag tror dessutom att vi snart kommer att möta svårare tider i Sverige, och över hela världen. Dels ekonomiskt, men också svårt på andra sätt. Hela jorden skakar! Naturkatastrofer, svält och sjukdomar börjar bli vardagsmat. Vi ser inte så mycket av detta i Sverige, men det kan som sagt komma svårare tider även här. Men om vi vandrar i förtröstan på att Gud tar hand om oss, så har vi inget alls att frukta, utan kommer att på ett övernaturligt sätt klara svåra omständigheter. Vår omgivning, människor som fortfarande lever i mörker, kommer att behöva troende som förtröstar på Gud. Så vi gör både oss själva, och vår omgivning en stor tjänst, om vi vandrar i umgängelse med Gud.

Nu på morgonen, när jag med morgonkaffet i ena handen, morgonsurfade på Internet, så hamnade jag ganska så snart på en sida där jag kunde läsa om en profetia som Frälsningsarméns evangelist Daniel Viklund fick för ett par år sedan från Herren. Den kallas för "Profetord till Sverige", och jag tror att den är minst sagt högaktuell för oss idag. Åtminstone jag själv kände att jag blev starkt berörd i min Ande nu när jag läste den, och gav mig inspiration att skriva hela detta blogginlägg. Här nedan kan du ta del av denna profetia:

Profetord till Sverige - Daniel Viklund 2009-11-28

...Förakta inte profetior, men pröva allt...1 Tess 5:14-22

Jag har inte glömt Sverige, säger Herren. Jag ska ge mina änglar befallning om detta land som aldrig tidigare. Mina barn ska få del av mitt gudomliga rådslut för Sverige.

Jag har ställt er inför vad inget öga har sett, inget öra har hört och vad människohjärtat inte kunnat ana, säger Herren. Jag ställer inför en Uppenbarelse av mig Själv. Jag ställer er inför min storhet, inför mitt Majestät. Jag ställer er inför min närvaro, jag ställer er inför min glödheta kärlek, inför min Ande. Jag ställer er inför det jag ska göra i dessa dagar ty jag skall i dessa dagar utgjuta av min Ande på nytt och era söner och era döttrar ska profetera, mina tjänare och tjänarinnor ska profetera och ni ska få se min härlighet uppenbar också i detta land, säger Herren.

Frukta inte. Se er inte ängsligt om. Fråga mig inte ängsligt: har du glömt oss? Ni ska inte längre fråga mig om jag har glömt Sverige för jag har alls inte glömt detta land, säger Herren. Jag har haft planen klar sedan världens grundläggning och i dessa dagar så lyfts den upp och den läggs på det himmelska altaret och jag ska ge mina änglar befallning om detta land som aldrig tidigare. De ska få ta ritningen från urminnes tid och den ska sänkas ner och ni ska få del av mitt eviga rådslut, säger Herren. Ja, jag ska utgjuta, sannerligen ska jag utgjuta av en uppenbarelsens Ande och mina tjänare och mina vittnen, ja, mina lärjungar säger Herren och mina barn säger Fadern, ska få del av det gudomliga rådslutet och i det gudomliga rådslutet ska ni finna mig, för sannerligen, den som söker mig uppriktigt kommer också att finna mig.

Jag vill tala till er mina barn och säga: Den som söker, han finner, den som ber, han får, och för den som bultar ska dörren öppnas, också dörren till detta land, säger Herren, till denna stad, och denna ort, säger Herren. Allt står berett i de himmelska gemaken och jag ska ge mina änglar befallning i dessa dagar att bära ut mina strategier, bära ut mina planer, bära ut mina skeenden. Och jag frågar efter ett folk på jorden, ja, jag frågar efter ett folk på jorden som säger: Herre, här är jag, sänd mig!

Och när ni ställer er i rad med profeterna, när ni ställer er i rad med apostlarna när ni ställer er i rad med evangelisterna, herdarna och lärarna säger Herren, så kommer ni att få se det som inget öga sett, inget öra hört och vad människohjärtat inte kunnat ana. Det skall uppenbaras också på denna plats, i denna stad, också i detta land, säger Herren.

Ni behöver inte ängsligt och fruktande be, utan ni ska hädanefter be i en tro, i en tro som får bergen att flyttas. Ni ska hädanefter be i en ny Ande av tro, ty tillsammans med denna strategi så utgjuter jag av trons ande och vantro, klentro och avsaknad av uthållig tro ska jag bota, säger Herren. Jag skall låta en ande av tro strömma fram och ni ska få se vattnet välla fram under östra portens tröskel, ni ska få se den dubbla strömmen välla fram och jag begär av er mitt folk att ni släpper taget om era egna gärningar, släpper taget om era egna verk och låter byggas upp till ett andligt husbygge i mig, låter er byggas in i mitt verk, ty mitt verk är ni skapade och förberedda av mig, säger Herren för att vandra i förutberedda gärningar. Och jag säger ytterligare en gång: Allt är förberett för detta land! Allt är förberett för detta land. Se er inte ängsligt om efter något annat än det ord som utgår från min mun, för det har makt att förflytta berg och det har makt att uppehålla allt. Lämna all ängslan, all fruktan därhän, säger Herren, för min våg skall välla över er.

Och det vatten ni ser välla upp under östra portens tröskel är min kärlek, säger Herren, det är min kärleksflod som väller upp på nytt. Åh, det har funnits en sådan kärlekslöshet i detta land, men jag ska råda bot på den och jag skall låta kärleken strömma och de som inte låter sig bli överväldigade av kärleken kommer heller inte att kunna införlivas i mitt verk, för det är med kärlekens Ande som jag bygger mitt verk i dessa tider.

Det är med förtecken av kärlek som jag låter min musik ljuda över detta land på nytt, säger Herren och ni ska få höra en ny typ av sånger, en ny typ av melodier, en ny typ av musik strömma fram. En unik musik för denna tid som har sitt upphov i himlen. Ja, ni skall sannerligen förstå vad det innebär, att mina änglar prisar mig, att mina änglar lovar mig, att mina änglar tillber mig. Ni ska se tillbedjan förlöst på jorden och tillbedjarna tillbe i ande och sanning som aldrig förr. Ja från plats till plats kommer budkavlen att gå. Mina härolder kommer att ropa ut detta på plats efter plats. Frukta Herren! Tillbe Honom! Ni kommer att höra rapporter från den ena platsen efter den andra om att mina härolder ropat ut samma budskap. Frukta Herren! Ge Honom äran! Tillbe Gud, ty stunden för hans dom har kommit!

Ja sannerligen på domarnas vägar ska jag gå genom detta land men på grund av ett folk som lever i tillbedjan, ett folk som lever i kärlek, på grund av ett folk som lever i mina strategier ett folk som har släppt taget om sina egna gärningar och funnit trons vila i mig, så ska jag skona städer, ska jag skona bygder, jag ska skona hela län från att komma under domen och ni kommer att se en sådan tydlig skillnad på de orter där man hörsammat kallelsen och ställt sig inför mig i denna tillbedjan och på de orter där jag blivit avvisad. Över de orter där jag blivit avvisad kommer mina tårar att falla som domsvatten, säger Herren, men på de orter där jag blivit välkomnad skall min härlighet bryta fram och människor kommer att fly från dessa spökstäder till de orter där min härlighet är rest. Jag skall resa ett tempel på denna ort. Jag ska resa ett tempel i dessa bygder och till detta tempel kommer människor att ta sin tillflykt när domarna börjar drabba jorden och dess invånare skall lära sig rättfärdighet.

Frukta inte för min dom, säger Herren, för när ni döms fostras ni av mig för att ni inte ska bli fördömda med världen. Ha förtroende! Ha tro, ha tro, ha tro, säger Herren, för jag vet vad jag gör även när jag sänder mina domar. För er mitt folk som finns i Kristus Jesus, finns ingen fällande dom och ni ska stå där renhjärtade och jublande när ni får se dem som har fostrats genom min tuktan kommer från öster, från väster, från norr och från söder. Ja ni ska få bära dem fram. De kommer stapplande fram ur världsandens mörka schakt. De kommer stapplande från otuktshusen. De kommer stapplande från bedrägeriets kvarter. De kommer stapplande från trasighetens och söndringens katakomber. De kommer stapplande ut ur Babylon, för att söka skydd bland mitt folk, säger Herren. Gör er redo, gör er redo. Vad hittills aldrig ägt rum kommer att ske och ändå är det bara en liten glimta av allt jag kommer att göra.

Jag är fortfarande en Gud som gör mer än ni kan be eller tänka och sannerligen har ni bett och sannerligen har ni tänkt men nu är tiden inne då ni ska se vad ni inte bett, vad ni inte tänkt och vad ni aldrig har kunnat föreställa er, för det är min tid nu, säger Herren. Jag gör anspråk på själva tiden. Det är inte ni som äger tiden, säger Herren, utan det är jag och den tid som nu inne är på denna ort och in denna stad, i detta land, säger Herren, det är min tid och min tid för Sverige är NU och ni skall löpa åstad.

Säg inte i morgon, säg inte igår, utan säg : Idag hjälper Herren! Säg inte det är sedan, det är sedan, det är sedan. Nej NU vill jag gripa in och i min helige tjänare Jesu namn skall jag göra stora ting ibland er och markerna ska skakas, ja sannerligen markerna ska skakas. Bygderna ska skakas och den sista skörden, den sista frukten ska skakas loss ur den svenska fosterjorden. Ja, jag ska skaka loss frukten, jag skall skörda och tröska. Jag ska ta mig an er sak, säger Herren. Jag skall ta mig an er lidelsefulla längtan för jag har hört ert bönerop. Jag har hört det svidande hjärteropet om att jag ska förbarma mig, och jag är fortfarande densamme. Jag är en Gud, stor i nåd, stor i långmodighet och jag kommer att förbarma mig. Jag som ropade ut inför Mose att jag är en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning och som bevarar nåd mot tusenden.

Jag ställer mig nu vid den andliga kusten till detta land och jag ropar in över landets gränser. Jag är en Gud barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning. Ni ska sannerligen få möta min barmhärtighet, min nåd och sanning. Och när allt detta samverkar skall ni veta mitt folk att för den som älskar mig samverkar allt till det bästa.

Så säger Den Helige Ande!!!

Källa: Nyhetsbrev från Daniel Viklund

Sanningen OCH kärleken

Detta inlägg handlar om sanningen OCH kärleken, och om hur vi kan hjälpa våra medsyskon som vi kan se har hamnat vilse på något sätt.

Det är en orolig tid idag i världen. Det skakar inom ekonomin, det skakar också i naturen. Jag tror att vi lever i den sista tiden innan Jesus Kristus kommer tillbaka. Ordet vittnar om att vi innan dess kommer att möta svåra tider, och för detta kan vi förbereda oss.

Men hur kan vi förbereda oss? Kort och gott söker vi oss närmare Herren, vi överlåter våra liv till Jesus Kristus, och blir helhjärtade Jesu efterföljare. Vi kan vara frimodiga och förtrösta på att Han kommer att föra oss på rätta vägar, under förutsättning att vi låter Jesus vara vårt huvud, vår Herre.

Det är många av oss kristna idag som inte lever i sådan förtrolig närhet till Jesus, som Gud önskar att vi skulle göra. Några av oss har kanske fastnat i villoläror, som binder oss på olika områden. Andra kanske har fastnat i världsliga bekymmer vilket upptar all vår tid, och ytterligare andra kanske har fastnat i fruktan för det onda, eller lever i missmodighet och har tappat friden, glädjen och frimodigheten.

Vi kan hjälpa varandra att hamna rätt på vägen, att föra varandra närmare Jesus. Men hur kan vi gå tillväga?

För drygt en vecka sedan lyssnade jag på en undervisning av Seth Erlandsson med temat "Läran och kärleken". Denna undervisning spelades in för kanske en 20 år sedan, men är lika aktuell nu som då.

"Läran och kärleken" - detta får mig att tänka på orden i Andra Johannes brev att vi måste inneha både sanningen och kärleken, och inte bara kärleken eller sanningen. Båda två är nödvändiga för att vi ska vandra rätt och därmed också kunna vara vägvisare för andra, dvs förmedla ljuset från Jesus Kristus till de som lever i mörker eller är vilseförda.

Här hamnar vi kristna tyvärr fel många gånger. Felet vi gör att vi låter det ena betyda mer än det andra, och gå utöver det andra. Antingen tar vi vår utgångspunkt i kärleken, eller så tar vi den i sanningen:

1. Utgångspunkt i "kärleken":

Här blir den kristna läran inte så viktig, utan vi låter enbart "kärleken" råda. Det leder till en ekumenisk lära, som inte omfattar allt Guds ord, utan nöjer sig med att omfatta enstaka, gemensamma "sanningar". En del kristna går tyvärr så långt att de vill mena att Jesus inte är den enda vägen till Gud, utan förmedlar att det finns fler vägar, inom exempelvis andra religioner.

2. Utgångspunkt i "sanningen":

Här måste den kristna läran hållas ren till varje pris - vi kan inte släppa någon över bron som har någon liten "surdeg". Vi blir misstänksamma och griniga mot andra människor, vi tyder allt till det värsta, vi blir trospoliser, och tar inte emot dem som inte har den "rätta tron". Vi blir fariséer med andra ord.

Fariséerna vaktade på varje steg som Jesus tog, och lyssnade noga på det han sade, men bara med syfte att försöka fånga något endaste ord, som de sedan kunde använda för att sätta dit Jesus som villolärare.

Fariséerna var mycket kritiska till Jesus för att han umgicks med sådana som uppenbart vandrade på fel väg, såsom publikaner, syndare och skökor. Vidare var de kritiska mot att Jesus gjorde sådant som de utifrån deras egen tolkning av Guds ord, menade stred mot Guds ord, såsom exempelvis att hela sjuka människor på en sabbat, på vilodagen.

Båda dessa vägar, som antingen betonar enbart kärleken, eller enbart sanningen, men inte båda två tillsammans, är som vi förstår tokiga på var sitt sätt, och leder till vilsenhet och mörker. Båda vägar har säkerligen sin rot i köttet, och inte i Anden. Men hur ska vi göra för att leda varandra rätt? Ett bra sätt är att lära oss av Jesus själv. I Guds ord kan vi läsa om hur han gick tillväga.

Jesus höll sig till allt Guds ord. Han tummade inte på sanningen. Men han kunde samtidigt också visa barmhärtighet till de vilsna människorna som lever i mörker. Han var inte sträng, räknade inte upp alla fel och pekade inte finger åt syndare, utan han var deras vän och tog emot dem med en öppen famn. Han förlät dem alla deras synder och bad dem följa Honom, lära av Honom, förbli i Honom och förbli i kärleken. Han förde dem till sanningen.

Lyssna gärna till hela undervisningen om "Läran och kärleken", via följande länk:

http://kristenmp3.se/SethErlandsson/Laran_och_karleken_S-E.mp3

.

Är "Guds kraft" alltid kraft från Gud?

Detta inlägg ska handla lite grann om under och tecken, och om att pröva andar om de kommer ifrån Gud. Är det vi vill kalla för "Guds kraft" verkligen alltid kraft från Gud, eller kan kraften ha en annan källa?

Den senaste veckan har det diskuterats på kristna forum om en konferens som kommer att hållas i Malmö i augusti, där tre namnkända predikanter från USA, ska undervisa om helande.

Just dessa tre herrar/predikanter är kända för att komma ifrån samma rörelse, som vi brukar kalla för "profetrörelsen", med stark koppling till platser som Toronto, Lakeland och Pensacola. Jag har själv ingen större erfarenhet av denna rörelse, men jag har bekanta som bl.a. varit i Lakeland, och har på så vis en viss insyn i den.

Inom kristenheten har det höjts många kritiska röster mot denna rörelse. Den vanligaste kritiken är att profetrörelsen har för stort fokus på det övernaturliga, såsom tecken och under, "smörjelsen", nådegåvor, Guds kraft, helande, "andens manifestationer" och "påfyllning av den helige Anden".

En del kristna går så långt i sin kritik att de förkastar ALLT som har med under och tecken, och den helige Anden att göra. Istället förlitar de sig helt på sitt egna intellekt. Det finns ytterligare kristna som lever i fruktan, och är så rädda för att hamna fel att de blivit rädda för allt som är övernaturligt.

Som jag själv ser den kristna vandringen här på jorden är vi helt beroende av Jesus. Utan Honom kan vi ingenting göra. Han är den som plockar upp oss när vi snavar och faller. Han är vårt ljus och håller oss på vägen. Om vi har Jesus Kristus som Herre i vårt liv, om Han är vårt huvud, om vi ger våra liv tillbaka till Honom, såsom Han gav sitt liv för att vi skulle få leva, så möjliggör vi för Honom att leda oss in på underbara vägar, där vi bl.a. kan få möta mirakel, både stora som små.

Jag tror på under och tecken, att Gud gör mirakler idag. Vad gäller exempelvis helande, så finns det inom min egna familj ett flertal exempel på fysiska helanden. Om mirakler i mitt egna liv, kan jag berätta att jag själv är sjuk sedan ett par år i "utbrändhet", men upplever ofta att jag får övernaturlig kraft från Gud att skriva och läsa, och klara situationer som jag annars inte har egen förmåga att klara av.

Att vilja uppleva mirakler från Gud, att vilja se under och tecken, tror jag inte är fel. Men jag tror att vi hamnar fel om vi helt okritiskt tror att allt övernaturligt är av godo. Bibeln säger tydligt att vi ska pröva alla andar, om de kommer från Gud. Jesus själv varnar oss i bl.a. Matt kap 24, för att det kommer många falska profeter, och sådana som kallar sig "smorda" som ska utföra tecken och under för att om möjligt bedra de utvalda (dvs Guds barn). Alltså kan vi inte förutsätta att Gud är inblandad så fort vi ser ett under eller tecken. Men vi får inte gå så långt i vårt ifrågasättande, att vi till slut blir rädda så fort vi ser ett tecken eller under. Det är som en balansgång - och den enda som gör att vi kan hålla balansen är Jesus. Om vi vill följa Honom, och inte oss själva eller andra människor, såsom "stora predikanter", så kan vi lita på att vi kommer rätt.

Vad gäller dessa predikanter, som nu i augusti ska besöka Sverige, så vill jag klart uttrycka att jag inte är rätt person att ställa mig upp och döma ut dessa tre herrar som "falska profeter". Men jag tror att vi alla gånger kan lita på att vi gör rätt, och gott i Guds ögon, om vi prövar deras undervisning mot Ordet. På så vis visar vi Gud att vi först och främst litar på Honom och Hans ord, och inte på oss själva eller någon annan. Vi är trogna Honom.

Jag har personligen fått lära mig att allt som kallas för "Guds kraft" inte per automatik innebär att det verkligen är fråga om Guds kraft. Och kanske är det en Guds tanke och mening att min erfarenhet kring detta har en stark koppling till just ovan nämnda Profetrörelsen, och särskilt till en av de tre predikanter som ska komma till helandekonferensen i Malmö. Min egen upplevelse har gjort mig minst sagt fundersam över denna Profetrörelse.

Det händer att jag får drömmar och syner från Gud, som kommer till mig via den helige Anden. Ofta är drömmarna undervisande i sin karaktär, och riktade till mig personligen. Ofta förstår jag inte budskapen i drömmarna med en gång, utan det kan dröja, ibland upp till ett år, innan jag förstår vad de ville säga. Därför är jag alltid noga med att skriva ner dem, så att jag kan gå tillbaka till dem, när Anden påminner mig om dem. För drygt ett år sedan fick jag en dröm som handlade om "Guds kraft". Den är som följer:

Jag sitter i en stor soffa, där en medelålders man ligger ner och får massage på huvudet av en asiatisk kvinna. Efter att kvinnan masserat mannen ett tag så säger hon plötsligt på knagglig svenska: "Åååhhh, nu kommer Guds kraft. Ta emot!"

Jag känner genast ett obehag, och visste med en gång att det inte var frågan om kraft från Gud, utan från den onde. Jag försöker värja mig, men kraften kommer in i mig som en stark stöt in genom munnen ner till mitt inre, och sedan ut mot armarna och benen. Hela kroppen spändes ofrivilligt i en båge, som om jag hade fått en stöt genom elektriska stolen.

Jag ber om Jesu blods beskydd, och"kraften" hoppar ur mig. Efter några sekunder hoppar "kraften" in i mig igen. Och jag ber återigen om Jesu blods beskydd och "kraften" hoppar ur mig. Men återigen kommer den in i mig, och i nästa stund vaknar jag från drömmen.

Drömmen var mycket obehaglig, och "kraften" kändes mycket verklig. När jag vaknade undrade jag länge varför Gud ville att jag skulle få uppleva denna drömmen. Tydligt var i alla fall att "kraften" inte var från Gud, och att Jesus befriade mig från den.

Jag har tänkt att om det nu är så att Jesus beskyddar mig, så borde jag egentligen inte alls ha fått "kraften" in i mig från början. Men såhär ett år senare vet jag att Gud bara ville låta mig erfara hur denna "kraften" kändes i mig, i min kropp. Jag menar alltså att vi inte behöver vara rädda för denna "kraften", utan kan vara helt säkra på att den inte kan hoppa in i oss, om vi håller oss till Jesus. Och om vi ändå på något olyckligt vis skulle få "kraften" i oss, så kan vi vara säkra på att Jesus befriar oss om vi vänder oss till Honom.

Men var finns då kopplingen mellan denna dröm om "Guds kraft" och profetrörelsen? Jo! En vecka efter att jag fick drömmen, läste jag en bok, skriven av Bill Johnson, som heter "När himmelriket tränger fram", utgiven av bok- och bibelförlaget CorVita. Bill Johnson är en av de tre herrarna som ska undervisa på helandekonferensen i Malmö.

Kapitel 10 har rubriken "Utan kraft: onödigt och obalanserat". En bit in i kapitlet berättar Bill Johnson om en egen upplevelse han har haft. Rubriken för detta avsnitt är "Min historia - underbar, men inte så trevlig":

I mitt sökande efter mer kraft och smörjelse i min tjänst har jag rest till många städer, bl.a. Toronto. Gud har använt mina erfarenheter på sådana platser för att göra mig redo för livsförvandlande möten hemmavid.

En gång mitt i natten kom Gud som svar på min bön om att få mer av honom, men inte på ett sätt som jag hade förväntat mig. På ett ögonblick gick jag från djup sömn till att bli alldeles klarvaken. En oförklarlig kraft, som inte tycktes vara långt ifrån den elektriska stolen, började pulsera i min kropp. Det var som om jag hade blivit instucken i ett vägguttag och tusen volt elektricitet flödade genom min kropp. Mina armar och ben sköt ut i tysta explosioner som om någonting frigjorts i mina händer och fötter. Ju mer jag försökte sätta stopp för det, desto värre blev det.

Jag upptäckte snart att det här inte var en brottningsmatch som jag skulle vinna. Jag hörde ingen röst och jag fick inga syner. Det var rätt och slätt rå kraft … det var Gud. Han kom för att svara på en bön som jag hade bett under flera månader - "Gud, jag måste få mer av dig till vilket pris som helst!".

När jag läste detta, så blev jag direkt påmind om min dröm som jag hade fått en vecka tidigare. Det var ju exakt samma upplevelse som beskrevs! Att kraften kändes som "elektriska stolen", och att den kom igen, och igen och igen. Som ni alla förstår, så fick detta mig att undra var Bill Johnson egentligen befinner sig på för väg. Det var i alla fall helt klart och tydligt för mig att jag inte bör gå i hans fotspår. Om jag skulle börja följa honom så skulle jag gå emot vad den Helige Anden hade visat mig.

För drygt en månad sedan fick jag läsa följande om en annan herre, Rodney Howard Browne, som också han tillhör Profetrörelsen:

Rodney Howard Browne kommer ursprungligen från Sydafrika. Där arbetade han vid en bibelskola (Rhema) inom Trosrörelsen. Under en period eftertraktade Browne så enormt att få tag i Guds kraft, att han en dag ropade till Gud:

"Antingen kommer du hit ner och rör vid mig, eller så kommer jag upp till dig och rör vid dig!"
Om och om igen skrek han till Gud: "Gud, jag vill ha din kraft!"

Vid detta tillfälle kom en kraft över honom som han beskriver var som att sätta fingrarna i ett eluttag. Han trodde han skulle dö av de strömmar som gick genom kroppen. Året var 1979. Efter denna upplevelse började folk som Browne bad för falla till golvet och somliga blev som "klistrade" eller "naglade" fast vid golvet av någon kraft ("glued by the spirit"). Sedan skulle det dröja tio år tills Rodney Howard Browne kunde börja verka fullt ut i denna kraft. Han hade då flyttat med sin fru till USA.

Men oj! Där har vi den där "Guds kraft", som känns som elektriska stolen, nu igen. Det verkar alltså vara fråga om en upplevelse som följer i Profetrörelsens spår.

Det pratas mycket om "Guds kraft" inom Profetrörelsen. De vill mena att denna kraft måste vi fyllas med om och om igen för att kunna utföra under och mirakler, eftersom vi "läcker". Och påfyllning får vi bl.a. genom att söka oss till de stora "gudsmännen" som finns inom Profetrörelsen, bl.a. lokaliserade i Toronto. Det blir många resor i jakten på "gåvor" och "Guds kraft".

Eller som Bill Johnson själv beskriver i sin bok:

Jag måste vara villig att ge mig ut på en resa för att få vad jag behöver. Om Gud är någon annanstans än där jag är, måste jag gå dit! Om han använder en annan person mer än han använder mig, måste jag ödmjukt gå till den personen och be honom eller henne be för mig genom handläggning.

Någon kanske frågar: "Varför kan inte Gud röra vid mig där jag är?" Det kan han. Men vanligtvis verkar han på sätt som betonar vårt behov av andra, i stället för att göra vårt oberoende större. Kloka människor har alltid varit villiga att gå dit där Gud är.

Själv är jag just en sådan som frågar: "Varför kan inte Gud röra mig där jag är"? Och som svar på Bills tankar om beroende, så anser jag också att vi är beroende av varandra, men inte alls på det sätt som Bill uttrycker. Vi kan ju se oss själva som olika delar i en och samma kropp, där vi alla hjälper varandra och stödjer varandra. Men Bill beskriver det som att vi är beroende av varandra för att ens kunna BLI EN DEL av kroppen. Och det blir ju fel.

Och var säger bibeln att Gud finns någonstans? Finns han i Toronto, men inte i Montreal? Ett bra bibelord, som jag kommer att tänka på är följande, som handlar om Ordet, om Jesus Kristus, som vi ska följa:

5 Mos 30:12-14
12 Det är inte i himlen, så att du behöver säga: "Vem vill för oss stiga upp till himlen och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?" 13 Ordet är inte heller på andra sidan havet, så att du behöver säga: "Vem vill för oss fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?" 14 Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du kan följa det.

Vi ska alltså inte behöva åka land och rike runt i vår "jakt på Gud". Vi kan räkna med att Han finns oss nära. Men visst kan det hända att Han uppmanar oss att åka till någon plats, i något särskilt syfte. Och Hans ledning gör vi ju bäst att alltid följa. Men jag tror det blir fel om vi gör oss själva till jägare. Genom stillhet och förtröstan blir vi ju starka! Det är i alla fall vad Herren själv säger i sitt ord (Jes 30:15).

Och nu tillbaka till denna helandekonferens. På deras hemsida kan vi läsa följande om konferensen:

Målet med denna helandeskola är att på ett praktiskt sätt demonstrera helande genom den Helige Ande. Vi vill också ge Guds kraft vidare så att deltagarna själva blir utrustade att fungera i helande. De ämnen som tas upp är noggrant utvalda, t.ex. kunskapsord, modell för helandebön, helande i historien, vanliga fenomen i väckelser, tro för helande samt den bibliska grunden för helande. Deltagarna får också själva vara aktiva och många tillfällen ges till förbön för helande och förmedling av Guds kraft.

I texten ovan kan vi återigen läsa om "Guds kraft". Det gör mig, som ni förstår vid det här laget, lite konfunderad. Jag ställer mig frågan vad det egentligen är för en slags kraft som förmedlas. Men den frågan kan jag inte helt säkert svara på. Däremot kan vi ju lära oss något om "Guds kraft" så som den beskrivs i Bibeln, så blir vi bättre rustade när vi ska pröva olika slags "krafter". Vi kanske ska titta närmare på vad vi kan läsa om "Guds kraft" i bibeln.

Ganska så snabbt hittar jag följande bibelställe i Apostlagärningarna:

Apg 8:9-11
9 Men i staden fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort. 10 Alla, både små och stora, höll sig till honom och sade: "Han är den Guds kraft som man kallar Den stora kraften." 11 De hade hållit sig till honom, därför att han under lång tid hade bländat dem med sina trollkonster.

Här kan vi alltså se exempel på att "Guds kraft" inte alltid är kraft från Gud, utan har en annan källa. Precis så som jag fick erfara i min otäcka dröm.

Vi kan läsa vidare om "Guds kraft" i följande bibelställen:

Rom 1:16
Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken.

1 Kor 1:18
Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft.

1 Kor 1:22-24
22 Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. 23 Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. 24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet.

1 Kor 2:1-5
1 När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet för er. 2 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst. 3 Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. 4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. 5 Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft.

2 Kor 4:4-6
4 Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild. 5 Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren, och oss som era tjänare för Jesu skull. 6 Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur mörkret", han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. 7 Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss.

2 Kor 13:3-5
3 Ni vill ju ha ett bevis på att Kristus talar genom mig. Han är inte svag gentemot er utan är mäktig bland er. 4 Han korsfästes visserligen på grund av svaghet men lever genom Guds kraft. Så är vi också svaga i honom, men ni skall få leva tillsammans med honom i Guds kraft som ni skall få känna. 5 Pröva er själva om ni lever i tron, pröva er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i er? Gör ni inte det, består ni inte provet.

Om vi ska tro det Paulus skriver i sina brev till Romarna och Korinthierna, så verkar "Guds kraft" vara kopplat till evangelium om Jesus Kristus, och inte handla om en kraft som känns som "elektriska stolen", eller en kraft som vi kan överföra genom handpåläggning.

Med tanke på vad vi kan läsa om "Guds kraft" i bibeln, och med tanke på de s.k. "guds-kraft-upplevelser" som Bill och Rodney, och även jag själv fått erfara, så tycker jag att det finns god anledning att vara aktsam vad gäller helandekonferensen som ska hållas i Malmö i augusti. Bara för att det sker tecken och under är inte ett kvitto att det är rätt ande. Tyvärr verkar det som att många kristna tror att bara för att det sker saker, så är det Gud som verkar. Men detta är inte vad Guds ord lär oss.

Kom ihåg att vi alltid gör rätt om vi "prövar allt och behåller det goda"! Då är vi trogna vår Herre Jesus Kristus. Paulus ord till Korinthierna passar bra i sammanhanget:

2 Kor 11:2-4
Jag har trolovat er med en enda man, för att föra fram en ren jungfru inför Kristus. 3 Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus. 4 Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.

Med Jesus Kristus som Herre, som vårt huvud, och inte oss själva eller någon annan som vårt huvud, så kan vi lita på att vi vandrar rätt på vägen. Men om vi ändå skulle falla och fastna i någon snara som får oss på sidovägar, vilket jag tror är mer en regel än ett undantag för oss alla, så finns vår trofasta Jesus där, och räcker ut en hand, och kan resa oss upp igen, på rätta vägen.

Vi behöver inte vara rädda för att falla. Jag är den förste att erkänna att jag själv gjort det, ett flertal gånger. Det brukar såklart sällan vara en helt igenom trevlig upplevelse, men lär oss samtidigt att vi är totalt beroende av Herren Jesus Kristus, och att vi inte kan förlita oss på vår egna, eller andras förmåga att leda oss. Och ett ord att lita på är att för den som älskar Gud samverkar allt till det bästa (Rom 8:28).

EN är vårt huvud. EN är vår frälsare. Jesus Kristus! Och HAN ska ha all ära för att han älskar oss och har tålamod med oss, och håller oss upprätta. Jesus Kristus är vår Guds kraft!

En fin gammal psalm, vars text utgör en bra bön om helgelse, får avsluta inlägget:

1.
Mer helighet giv mig,
mer mildhet, o Gud,
mer sorg över synden,
mer lust för ditt bud,
mer tjänande kärlek
som ej söker lön,
mer tro på min Jesus,
mer kraft i min bön.

2.
Mer tacksamhet giv mig,
mer saktmodigt sinn,
mer iver att söka
din ära, ej min,
mer smärta med Jesus,
mer fröjd av hans tröst,
mer styrka att lida,
mer frid vid hans bröst.

3.
Mer tålamod giv mig,
mer salighetshopp,
att frigjord från världen
mot målet se opp.
Mer uthållig gör mig,
på frukter mer rik,
mer redo för himlen,
mer, Jesus, dig lik.

Text av Philip Paul Bliss 1873, översatt av Lilly Lundequist år 1887.