För ett par månader sedan, på en av mina skogspromenader, fann jag en koja som var byggd av grenar. På kojan hängde en fin namnskylt. Där stod: "Grenen som aldrig släppte".
Namnet på kojan fick mig att tänka på Jesus som vinstocken, och vi som grenarna. Att vi som grenar inte får släppa taget om vår vinstock Jesus. Utan Honom kan vi ingenting göra. Om vi förblir i Honom och Han i oss kan vi bära rik frukt. Om vi däremot släpper taget, så förtorkar vi. Sådana förtorkade grenar samlas sedan ihop, och kastas i elden (läs om Jesus som vinstocken i Joh 15:1-8).
Om vi förblir i Honom får vi del av den frid, glädje och vila som Han vill ge oss. En frid som även kan bestå när omvärlden larmar och stormar som mest. Låt oss därför vara grenar som aldrig släpper taget!
Psalm av F.M. Lehman (översättning av Otto Witt):
Har du funnit din viloplats i Jesus,
Som en gren uti Guds vinträd ympad in?
Har du frid, som ej ondskans makt kan skingra?
Har Guds Andes fullhet också blivit din?
Har du tro, som ej någonsin skall svikta,
När bekymren uti livet stormar an?
Har du nåd, som i varje strid skall vinna,
Och som dig i varje nöd bevara kan?
I hans närhet det finns plats av stillhet,
Där ej världens larm och oro kan oss nå,
Där vår själ vilar trygg uti hans omsorg,
Och där frid utav hans egen frid vi få.
Här vi vila och njuta av hans fullhet,
När han själv oss sluter i sin famn.
Och fast stormarna mäktigt mot oss rasa,
Skall han föra oss till löftets trygga hamn.
Har du funnit din viloplats i Jesus,
Som en gren uti Guds vinträd ympad in?
Där är ro från sorg och nöd uti bönens stilla vrå.
Där kan seger, ständig seger bliva din.
