"Om ni vänder om och är stilla skall ni bli frälsta. Genom stilhet och förtröstan blir ni starka".
Ovanstående ord, om stillhet och förtröstan, finner vi i Jesaja 30:15. Detta kapitel handlar om Guds folk i Juda, hur de fick förakt för Guds ord, och inte ville höra Herrens undervisning. De ville hellre följa sina egna vägar. De ville hellre förlita på sig själva än på Herren.
Herren har manat mig att skriva för kristna. Det huvudbudskap han vill att jag ska förmedla, är att vi var och en måste närma oss Honom och hans ord i Bibeln. Det är svåra tider vi lever i, och det kommer att bli svårare. Därför behöver vi alla, var och en, förbereda oss inför detta. Vi måste bli starka så att vi inte tappar modet när det stormar än mer.
Meningen är ju att vi ska vara ljus i denna mörka värld. Men för att kunna vara sådana ljus, så att vi kan hjälpa andra, måste vi först själva överlåta våra liv till Jesus. Vi måste var och en lära oss att känna igen vår Herdes röst. Vi måste var och en lära oss att ledas av Herden så att vi förmedlar vidare det liv som han ger till oss.
Följande psalm handlar just om hur vi överlåter oss:
Stilla, min själ, för Jesus, Bliv uti hans förbund!
Du har behov att dväljas, Med honom varje stund.
Var skall en väg du finna, Här på en villsam jord,
Om du ej följer honom, Lyssnande till hans ord?
Stilla, min själ, för Jesus, Stilla i bön och tro!
Då skall från honom spridas, Ljus i ditt hjärtas bo.
Giv honom, vad han gav dig, Lägg allt uti hans hand!
Han skall dig rena, fylla, Leda med kärleksband.
Stilla, min själ, för Jesus, Granska hans egen bok!
Mat for din själ han giver, Gör dig för himlen klok.
Och, då du lydigt vandrar, efter vad där du ser,
Herren av kraft och klarhet, Giver dig mer och mer.
Tag mig vid handen, Herre, Led mig din egen stig!
Om den än sällsam ter sig, Hem den dock före mig.
(Okänd författare, översatt från norska av Otto Witt)
