Gud älskar varje människa mest.
För mig betyder dessa ord oerhört mycket. På grund av olika anledningar som jag inte vill nämna här, har jag haft väldigt svårt att ta emot kärlek. Jag kan höra vänliga ord, men de når inte in i mitt hjärta. Det är oerhört smärtsamt att känna på detta sätt. Men jag brukar trösta mig med tanken att för Gud är ingenting omöjligt. Han kan hela mig.
Jag har under ett års tid varit på jakt efter Faderns kärlek. Jag har nog alltid varit på den jakten, men har inte riktigt vågat mig på ett allvarligt försök tidigare. Det största hindret för mig har varit att jag trott att jag har gjort något oförlåtligt. Jag hade en känsla av att jag inte skulle bli mottagen av Gud pga mina synder.
Det som slutligen fick mig att börja denna jakt på Gud, var faktiskt Gud själv. Han visste att jag ville ta steget, men att jag inte vågade. Det måste verkligen stämma det där vi brukar säga att Gud känner allas våra hjärtan. Så en vacker dag förra sommaren kände jag plötsligt en stark längtan efter Gud. Det kom faktiskt just från hjärtetrakten. Min tanke var att detta dragande kan ju inte komma ifrån mig själv, utan det måste ju vara Gud. Kanske är jag ändå värd att få vara med honom! Kanske är det så att han älskar även mig!
Gud älskar varje människa mest.
Det är underbara ord som jag vill tänka på varje dag. Och en dag tror jag att jag klarar av att ta emot orden ända in i mitt hjärtas innersta. Jag brottas fortfarande med att få ett riktigt grepp om vår Faders kärlek. Att jag har svårt att fånga den gör det ju samtidigt svårt för mig att förmedla denna kärlek vidare. Och detta är också något som smärtar mig. Jag har ju fått lära mig att vi som kristna ska sprida denna kärlek vidare. Men om jag själv inte känner mig älskad, kan jag heller inte få andra att känna att Gud älskar dem. En svår brottningskamp det där!
Jag har ägnat mycket tid till att lyssna på själavårdande undervisning. Sven Reichmann, och kanske framför allt Barbro Erlings undervisning har fungerat som balsam för min själ. Och så har jag Ordet förstås. Det hjälper också att bara vara i Guds närhet. En enkel bön: "Fader, dra mig närmare dig, och hela min själ. Hjälp mig förändra mitt hjärta så att jag kan ta emot din kärlek."
Gud älskar varje människa mest.
Det är ord värda att sprida vidare till andra. Alla människor borde få veta det, att Gud älskar just honom/henne mest i världen.
Jag vill avsluta med en underbar psalm som är till stor tröst för arma själar:
1.
Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.
2.
Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens omsorg får jag spara,
om än oviss syns min vandrings stig.
"Som din dag, så skall din kraft ock vara",
detta löfte gav han mig.
3.
Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.
.
